tisdag 14 juni 2011

David Åhlén

Bagarmossen-bon David Åhlén tillhör den mest intressante av de musiker som bekänner snickarsonen Jesus som sin Herre. När Herrens metallsoldater apar efter sina profana kollegor lite väl mycket och de kristna artisterna i den strömlinjeformade och radioanpassade mittfåran av snäll pop/rock inte tilltalar mig nämnvärt är det givande att låna sina öron till Åhlén.

David Åhlén spelade 90-tals-indiepop i MOMO och electronica i NAMUR innan han gick solo i eget namn och hittade sin stil; minimalistisk och sakral indie. Debuten skedde med vinylsjuan "Wasted breaths" (Hemlandssånger Compunctio, 2007) följd två år senare av "We sprout in thy soil (Hemlandssånger Compunctio, 2009). Med fina lovsånger i en ovanlig och synnerligen tilltalande förpackning med bilder i häftet av Jesusrörelsens glansdagar visade han sig vara något så ovanligt som en progressiv kristen artist. Samma år följde "All the way my saviour leads me" (thehourislate, 2009) med fem enkla och vackra engelskspråkiga evergreen-lovsånger och två år senare ep:n "New Jerusalem" (thehourislate, 2011). Med skivan följde fem vackra,charmiga och livsbejakande kort målade av Priscilla Åhlén Sundqvist. Hennes bilder på natur och djur i vackra kulörer skulle passa alldeles utmärkt som barnboks-illustrationer.