Reggae

Jag håller på med ett läromedel för grundskolans senare år (läs högstadiet!) i pop- och rockhistoria. Det är roligt, svårt, intressant, frustrerande och inspirerande, precis som livet så ofta är. Här kommer ett litet smakprov; reggae. Stort tack till reggaekonnässören Alias för stor hjälp. Trevlig läsning!

Reggae är namnet på en genre som var dominerande på Jamaica från slutet av 60-talet till början av 80-talet. Det används även som samlingsnamn för (nästan) all jamaicansk musik och för musik inspirerad av denna. Reggae (eller roots reggae om man ska hålla sig till 70-talet) går ofta i lågt tempo där bas och trumma får stort utrymme. Gitarr och klaviatur används mest som kompinstrument i baktakt, vilket ger musiken dess speciella karaktär. Vanligt är att blåsinstrument används för att betona melodierna som oftast går i moll. Många artister var troende rastafarianer och texterna har därför ofta religiösa inslag. Andra vanliga teman var protester mot orättvisor i samhället och hopp om ett bättre liv. Detta berodde i stor utsträckning på svåra levnadsförhållandena på ön. Genren fick sitt internationella genombrott 1973 när engelska skivbolaget Island Records släppte The Wailers album Catch a fire och filmen The Harder They Come. I The Harder They Come består musiken av reggae, mestadels framförd av Jimmy Cliff, som även spelade huvudrollen i filmen. Soundtracket blev en stor succé. Ännu större genomslagskraft fick Catch A Fire. The Wailers bestod av Bob Marley, Peter Tosh och Bunny Wailer. Gruppen hade redan tidigare blivit stora stjärnor på Jamaica och nu slog de stort även utomlands. Även uppföljaren Burnin’ sålde bra, men efter den splittrades gruppen. Bob Marley fortsatte solo (med ett kompband som kallades The Wailers) och fick stor succé. Vid besök i Sverige slogs publikrekordet i Gröna Lund då 32000 besökare var på plats. I samband med det stora genombrottet skyndade olika västerländska bolag att skriva kontrakt med jamaicanska artister. Ingen artist fick dock samma genomslagskraft som Bob Marley. Kända låtar av Bob Marley är bl a I shot the sheriff och No woman no cry.

Det stora genombrottet för reggaen påverkade västerländsk musik. I London, där jamaicanska emigranter var många, förenades reggaen och punken på vissa klubbar, mycket tack vare likheten i båda genrernas texter. Band som The Clash blev starkt påverkade.
Förutom baktakten har musiken från Jamaica ofta andra egenheter som skiljer sig från västerländsk musik. Det är vanligt att använda rytmer från kända låtar om och om igen. Det finns samlingsskivor där varje låt bygger på samma rytm. Producenten har stort inflytande. Producenterna skaffade sig en studio, ett kompband och ett antal låtskrivare där artister fick sjunga över rytmerna som skapats. Producenterna och mixarna skapade sin egen genre med hjälp av modern inspelningsteknik, dub, där musiken mixas om rejält. Mycket av modern elektronisk musik är influerad av dubmusikens nedbrytande av en låts arrangemang. I dub tas instrument bort eller får en framskjuten plats, ljudeffekter som ex eko läggs till. En annan variant var att sk deejays kunde toasta (rappa) över musiken. I början handlade det om enkla sätt att få igång publiken på danser, men senare blev det mer kommentarer om samhället. Detta fenomen kommer från (amerikanska) radio-DJ:s kommentarer till låtar men blev så populärt att dessa hamnade på skiva. Vid slutet av sextiotalet och i början av sjuttiotalet var deejays lika populära som sångare.